Språk, skolutveckling och lärande: februari 2013

Diskuterar vi vad som är omdefinierade uppgifter?

Hur skapar man omdefinierade uppgifter?

Vad? Beskriv vad er uppgift till eleverna handlar om. (Vad är projektet/temat?)
Varför? Vilka kursmål, språkmål eller andra mål har uppgiften? Vad är syftet?
Vilka förmågor skall uppgiften utveckla hos eleverna? Vilka framtidskompetenser? Sträva efter att nå högsta nivån i Blooms taxanomi och Puenteduras SAMR- modellen.
Hur? Hur skall eleverna lösa uppgiften?
Tipsa eleverna om lärpaket, länkar, digitala verktyg och var de kan dela sitt projekt.

Publicera, dela med varandra:

När ni är klara: Dela ert projekt så att vi får del av varandras uppgifter.

(Lägg upp ert dokument, eller länk till er blogg/ ert lärpaket eller där ni har formulerat

elevuppgiften på en gemensam yta för era kollegor eller varför inte på twitter så att fler får del av den).

Vad är ett omdefinierat lärande?

SAMR-modellen av Ruben Puentedura

Vad handlar Puenteduras SAMR-modell om?

Fyra olika nivåer om att utveckla kunskap och lärande:

Nivå 1: Ersätta

Nivå 2: Effektivisera

Nivå 3: Modifiera

Nivå 4: Omdefiniera

Det handlar om att skapa ”riktiga” uppdrag med utgångspunkt i ett verkligt ”problem”.

Exempel: Man kan utgå från elevernas närområde:

Bostadsområden

Arbetslöshet

Lokala företag

Politiska frågor

Välgörenhetsarbete

Radioprogram

Presentation: Eleverna kan få hålla i egna lektioner för klasskamraterna. Projekten kan redovisas genom blogg, filmer som läggs ut på youtube, genom ett radioprogram eller andra publika forum.

Fördelar:

Respons från fler
Flera ämnesområden integreras
Flera kunskaper, kompetenser och förmågor används och utvecklas
Projektet skall vara förankrat i verkligheten
Elever oavsett förkunskaper, får söka de kunskaper som krävs för att lösa uppgiften.
Eleverna får ta eget ansvar, fördjupa sig, skaffa information och presentera.
Ämnet skall vara spännande, relevant, attraktivt och meningsfullt.
Det handlar om att utnyttja teknikens möjligheter. Hur man kan använda kommunikativa verktyg som Edmodo eller Skype och till exempel delta i ett projekt med en klass från en annan del av världen. Globalt perspektiv.
Elever är skapare av kunskap och inte mottagare av kunskap.
De uppgifter som formuleras har utvecklats och förändrats med hjälp av ny teknik och nytt arbetssätt. Eleverna får interagera, skapa och dela. Arbetssättet tar hänsyn till olika lärstilar.
Det omdefinierade lärandet är ett holistiskt lärande. Flera ämnen integreras och man siktar in sig på många kunskapsmål samtidigt.
Om eleverna publicerar det de skapar i edmodo, på youtube, i en klassblogg eller valfritt forum så kan de få återkoppling från hela världen och inte bara från läraren. Bloggar är lätta att använda som interaktiva webbsidor där ljud, text och bilder kan tas del av.

Vad säger Blooms taxanomi?

Mishra och Koehler om samspelet mellan pedagogik, innehåll och teknik

21 century skills

Hur för vi diskussioner kring inkludering?

Inkludering handlar om att skapa möjlighet för alla elever att känna delaktighet i skolan. Vilka verktyg kan skapa möjligheter för kommunikation och inkludering?

Inkludering innebär ett arbetsätt som gör alla i skolan delaktiga i skolans kultur, lärandemiljö och sociala liv. Begreppet inkludering associeras ofta med elever som har funktionshinder eller med elever som är i behov av särskilt stöd. Tanken är att arbeta för ökad delaktighet som omfattar hela skolan. För att göra ett bra arbete i inkluderande miljöer, behöver lärare ha en positiv attityd, förhållningssätt, förmågor, kompetenser, kunskap och förståelse. Det handlar om att se eleverna för var de är. Att utveckla både de starka och de svaga. Att variera arbetsätt. Alla elever behöver inte göra samma sak.

Diskuterar vi pedagogik, metodik och vad vi gör? Vad som är bra? Vad som är nyckelfaktorer till framgång? Hur vi samverkar med våra kollegor? Planerar vi undervisning ihop? Hur kan vi utnyttja varandras kunskaper och de resurser vi har på skolorna? #Kollegialt lärande.

Gemenskap handlar också om delade värderingar och hur vi bemöter varandra. Hur kan vi skapa ett delande klimat på våra skolor/i skolsverige? Hur jobbar vi med genus och likabehandling? Hur skapar vi ” En skola för alla”. Hur gör vi för att ”Alla skall lyckas”.

Elever lär i samverkan med varandra. Hur ger vi dem utrymme för diskussion och grupparbete? Jobbar vi med kamratrespons? Får vi eleverna att fundera över vad vi skall göra? Vilket målet är? Hur vi skall göra det? När vi arbetat med ett projekt/tema/arbetsområde. Diskuterar vi vilka förmågor vi har utvecklat? Vad vi har lärt oss? Vad som gick bra? Vad som gick sämre? Hur vi skall göra nästa gång? Tar vi tillvara på våra kompetenser ute på skolorna? Låter vi våra kollegor visa på goda exempel på ämnesträffar eller arbetslagsträffar?

Viktigt att diskutera med våra elever när vi gör en lektionsplanering är:

vem gör VAD? HUR gör vi? Vad är vårt SYFTE? Vi behöver sätta in det vi gör i ett VARFÖR? och i ett större sammanhang.

Tanken handlar om att vi inte skall förändra eller bota folk. Vi skall bara låta folk vara olika.

Hur arbetar man då inkluderande?

Verka för en ständigt förbättrad skolverksamhet för lärande och delaktighet.

Kärnfrågor:

Vad är en inkluderande skola?

Hur ser vår skola ut?

Hur använder vi de resurser vi har?

Hur skapar vi en inkluderande process?

Nyckelfaktorer:

Inkludering

Ökad delaktighet och gemenskap

Resurser för att stödja lärande

Stöd för mångfald

Viktiga förutsättningar för inkludering:

Läroplanens mål och genomförande

Se kunskap som en process och inte ett tillstånd.

Utveckla vårt lärande för att möjliggöra deltagande för alla elever

Låta eleverna vara med i klassrummet

Formativ bedömning

Kontinuerlig respons och feedback med syfte på hur vi skall utvecklas och nå längre. Nu är du här. Detta är ditt mål. Hur långt har du nått när kursen är slut?

Frågor att fundera över:

Hur kan vi skapa ett inkluderande arbetsätt i klassrum?

Hur kan vi stödja elevers utveckling mot en ökad målupplevelse?

Hur skapar vi en skola för alla?

Vilka värderingar och förutsättningar styr vår undervisning?

Hur kan vi stödja eleverna i deras lärandeprocess?

Hur ger vi eleverna möjlighet till att reflektera kring sitt lärande?

Vilket stöd kan eleven få i klassrummet?

Hur kan vi öka elevers delaktighet i samtal och på lektioner?

Hur kan vi svara mot elevers olika behov?

Hur jobbar vi med värdegrund i skolan?

Hur jobbar vi med individuella arbetsuppgifter?

Hur kan vi variera metoder för att olika aspekter av elevernas lärande skall täckas?

Hur skapar vi positiva attityder i klassrummet?

Hur skapar vi motivation?

Vilka digitala verktyg kan öka elevernas delaktighet och inlärning?

I skollagen kap 3 framgår att skolor skall verka för inkludering och kollaborativt lärande.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K3

FN- EU- kommissionen- Skollagen- Läroplaner, examensmål och ämnesmål

Källor: Tony Booth och Mel Ainscow (2000) Inklusion Handbok för ökad delaktighet och gemenskap i skolan. Centre for Studies on Inclusive Education, (CSIE) Den svenska utgåvan är en del av utvecklingsdialogen mellan Myndigheten för skolutveckling och Göteborgs stad: Inkluderande skola i Göteborg.

Amanda Watkins EU kommissionen (2007) Rapporten Bedömning och inkludering

Frågeställningarna i boken har utvecklats från ett projekt med representanter från 23 länder. Se vidare: http://europa.eu.int/comm/dgs/education_culture/index_en.htm

Amanda Watkins EU kommissionen Lifelong Learning Programme (2009) Huvudprinciper för att främja kvalitet i inkluderande undervisningsmiljöer. Underlag för beslutsfattare.

Index for Inclusion/Handbok för inkludering skapades i England under 1990-talet och bygger på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den första versionen publicerades i mars 2000. Idag ingår den i kapitel 3 i vår skollag.

För vidare läsning se: Blossing, Scherp, Lundahl, Hattie, Pontadura, Sir Ken Robinsson, SAMR-modellen, TPC- modellen