Satsning på språkutvecklande arbetssätt på @Sjumilaskolan i Göteborg.
Tidigare har jag och några lärare gått Skolverkets satsning
Vägar till skolframgång. Vi är några som gått Centrum för skolutvecklings satsning
Reading to learn. Vi är några som just nu läser
Nyanländas lärande på Humanisten i Göteborg. Några har läst SvA, genrepedagogik etc.
Nu går hela skolans personal
Läslyftet. Detta är första gången hela skolan får ett riktigt språklyft. Vi kommer att få samma utbildning, diskutera samma frågor, arbeta kollegialt och askultera i varandras klassrum. Jag hoppas att vi får en samsyn, ett förändrat arbetssätt och att elevernas måluppfyllelse ökar. Jag, Malin, Suad, Ulla och Frida är handledare för olika grupper. Vi har gått en utbildning i våras och kommer få fler utbildningstillfällen under
Läslyftets gång.
17/9 Jag, Malin och Frida berättat kort om skolverkets satsning
Läslyftet. Vi berättar att vi skall vara handledare och att vi kommer att behöva fler som handleder grupper. Vi låter personalen välja hur vi skall dela in grupperna genom en omröstning i kahoot.
20/9 Jag, Malin och Frida har en presentation för all personal om vad
Läslyftet är, hur de hittar till
Läs- och skrivportalen och hur den används, bakgrund och syfte till varför vi valt Modul 1
Samtal om text och vad de skall göra i moment A till nästa gång. Vi valde Modul 1
Samtal om text för att den är testad och reviderad.
v. 34-35 Modul 1 moment A Till nästa vecka skall vi ha läst Textsamtalet av Anne-Marie Körling och sett två filmer från skolverket. Vi har skapat en aktivitet i Hjärntorget där lärarna kan dela sina reflektioner och citat från det vi läser i sina läsloggar/lärloggar. Precis som vi uppmanar eleverna att utveckla sin metakognitiva förmåga så är det viktigt att vi som ett kollegium reflekterar och får tid att reflektera tillsammans.
Förutom att jag läser in mig på materialet och skriver min lärlogg, så funderar jag på vilka frågor jag skall ställa till min grupp när jag handleder dem. Oftast får jag ingen användning av de frågor jag formulerar för frågorna skapas mycket där och då i samtalet. Jag försöker också inta en inlyssnande roll när kollegornas diskussioner flyter på av sig själv så att jag inte tar över. Genom att ha frågor i beredskap lär jag mig själv. Jag sätter fokus på vad jag tror är viktigt, jag blir insatt i materialet och jag kan lyfta diskussionerna när jag känner att det behövs.
Några av de frågor jag funderade över var: Vilka texter vi använder i SO och NO. Hur vi jobbar med ord och begrepp i olika ämnen. Om vi tittar på genrespecifika drag i texter i fler ämnen än språk. Om vi har språkliga mål och övriga mål på våra lektionsplaneringar. Om vi pratar med elever om skolspråk och vardagsspråk. Om vi förbereder för läsning, stycke för styckeläsning och detaljläsning innan vi ger eleverna en text. Får eleverna lägga sig i texten? Vilka frågor formulerar vi till eleverna. Hur öppna är våra frågor?
27/9 Modul 1 moment B Här träffade jag min handledningsgrupp första gången. Vi pratade lite om våra förväntningar, hur mycket vi hunnit läsa och hur insatta eller oinsatta vi kände oss. För vissa kändes det mer skrämmande och vissa var rädda för den extra arbetsbelastningen som detta skulle innebära. De flesta var mestadels positiva och alla hade öppna förslag, goda idéer och jag tror att detta kommer att sammansvetsa oss eftersom skolan får ett medvetet förhållningssätt.
Jag visade en film från hur jag själv jobbat med en text i geografi som ett exempel på hur man kan tänka.
SvA-geografi. Lärarna berättade om de texter de hade valt. Vissa bestämde sig för att välja andra texter. Vi diskuterade svårigheterna i att välja bra texter som passar eftersom våra elever är på så olika nivå. Lärarna bestämde vilka frågor de skulle ha fokus på när de askulterade. Det var liknande frågor som kommer från Skolverkets checklista över språkutvecklande arbete
Checklista_sprakutvecklande_arbetsomrade.pdf Vi bestämde också att i den mån som kollegorna vågar så skall vi filma varandra. Dels för att själva få syn på vad vi gör, kunna reflektera och se en utveckling från hur vi gör nu och hur vi gör om ett år. Dels för att alla skall ta del av varandras undervisning även när vi inte kan vara där och askultera.
v. 35-36 Modul 1 moment C Lärarna genomför, askulterar och filmar sina textsamtal med eleverna.
3/9 Modul 1 moment D Lärarna håller nästan i handledningen själva. De berättar vad de gjort, hur de tänkt, visar sina filmer, får respons av de kollegor som askulterat, får mer respons av de kollegor som ser filmerna för första gången idag. Det bästa som jag som handledare ser är att vi har fått igång ett gemensamt tänk, kollegiala samtal, askultationer, en aktivitet där vi delar. Jag upplever ett mycket mer öppet klimat. Lärarna berättar att de tycker att eleverna ställt fler frågor och varit mer delaktiga. Att elever som inte brukar prata kunnat förstå mer och vara mer delaktiga. Flera säger att det var första gången de gjorde på detta viset. Vi avslutar med att gå igenom vad det är vi skall göra till nästa gång.
Vi lär tillsammans. Mot ett språkutvecklande arbetssätt på @sjumilaskolan!
